INSTITUTET FÖR RYMDFYSIK	UPPSALA
Swedish Institute of Space Physics	(59°50.272′N, 17°38.786′E)

Välkommen till forskningsprogrammet

Rymdplasmafysik

NYHETER -- för gamla nyheter se nyhetsarkivet 14 okt 2022: Vi deltar i en grupp som av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse beviljats ett stort anslag för forskning om extrema plasmautbrott. Läs mer här! 6 okt 2022: Vi firade 30-årsjubiléet av uppsändningen av Freja, den svensk-tyska forskningssatelliten med vilken vi undersökte rymdplasmat i norrskensområdet 1992-1995. 27 sep 2022: Idag försvarade Katerina Stergiopoulou sin doktorsavhandling om rymdmiljöerna runt Mars and Venus vid Uppsala universitet. Fakultetsopponent var professor Lasse Clausen från Universitetet i Oslo. 8 juni 2022: ESA gav idag klartecken för att gå vidare med Comet Interceptor, rymdfarkosten som ska jaga ifatt en "färsk" komet från solsystemets utmarker. Vi har redan en prototyp till vårt instrument färdig och kan nu gå vidare med utvecklingsarbetet -- se bilder här. 20 maj 2022: Daniel Graham leder en studie av elektriskt motstånd i rymden som nu publicerats i Nature Communications . Arbetet visar hur motståndet kan bli mycket högre än förväntat trots att det knappt sker några partikelkollisioner i det tunna rymdplasmat. Se även vårt pressmeddelande.

Vad vi gör

Vi undersöker vad som pågår i rymden med hjälp av instrument som vi bygger själva och flyger på satelliter och interplanetära rymdfarkoster. Vi använder oss också av markbaserade instrument, datorsimuleringar och plasmateori. Här är en del av våra senaste resultat:

• Hur överförs energi i rymden? Hemma går elektriciteten i sladdar, men hur funkar det i rymden? Vad orsakar rymdoväder? Vi undersöker sådana ting med våra instrument på ESAs Clustersatelliter som formationsflyger runt jorden. Några axplock ur våra resultat:
  
• Hur låter en magnetisk explosion i rymden? De vågor som bildas vid magnetisk omkoppling har vi mätt upp med Cluster. Geophysical Research Letters, 2013; se också sammanfattning hos ESA.
• Magnetisk återkoppling i rymden ger elektroner högre energi om den inte är stabil utan ryckig och tidsvarierande. Originalartikel i Nature Physics (juli 2013).
• Vågor i rymdens tunna skikt (originalartikel i Physical Review Letters, se även Rymdkanalen)
(juli 2012)
• Tomma rymden inte så tom (se också National Geographic)
• Tio år av Cluster-resultat (ESA, april 2011)
• Jordens atmosfär läcker (Forskning och Framsteg, december 2010)
• Pulserande norrsken orsakas av rymdvågor (UNT), originalartikel i Science.
• Fågelkvitter och brus i rymden (Science, maj 2009)
• Partikelvind från jorden -- tusentals ton blåser bort årligen (Nature Geoscience, jan 2009, samt pressmeddelande vid Erik Engwalls disputation, maj 2009)
  
• Solvinden ger energi åt rymdens stormar (maj 2008)
  
• Jätteutbrott på solen kan ge jorden solsveda (juli 2007)
• Cluster upptäcker magnetiska explosioner (Nature Physics, mars 2007), även maj 2007
  
• Cluster synar norrskenet (feb 2007)
• Rymdoväder och norrsken (dec 2006)
• Virvlar i rymden (aug 2005)
• Turbulens i rymden (Nature, aug 2005)
  
• Vad kan vi lära om solsystemets uppkomst från Saturnus ringar och kometernas svansar? Vad händer runt månen Titan, och hur liknar den jorden? Sådant studerar vi med vårt instrument på NASAs rymdsond Cassini, som nu kretsar runt Saturnus, och ESAs Rosetta, på väg mot en komet. Här är några exempel:
  
• Resan till Jupiters isiga månar (Forskning och Framsteg, maj 2013)
• Stoftrikt plasma påverkar Saturnus omgivning (Editor's highlight i Journal of Geophysical Research, dec 2011)
• Reportageserien "Resan genom Rymdsverige" tog upp vårt arbete med rymdsonden Rosetta. Se videon på Rymdkanalen eller YouTube (maj 2011).
• Gejsrar på Enceladus når ut i rymden (ESA, oktober 2010)
• Jättemolekyler spårade på Titan (ESA, september 2010)
• Tryckpulser i solvinden blåser bort Mars atmosfär (Geophysical Research Letters, mars 2010). Pressmeddelanden från oss och ESA.
• Cassini upptäcker "Titans magnetiska minne" (Science, september 2008)
  
• Rosetta passerar asteroiden Steins (september 2008)
  
• Cassini smakade på Enceladus-gejser (april 2008)
  
• Cassini får förlängt till 2010 (april 2008)
• Ringar upptäckta runt månen Rhea (Science, mars 2008, på engelska)
• Svenskt instrument sorterar brus åt Swarm (dec 2007)
• Saturnus roterar i otakt (maj 2006)
• Nya fenomen runt Saturnus (Science, sep 2005)
  
• Gas från Titan flödar ut i rymden (maj 2005)
  
• Cassini-Huygens till Saturnus (juli 2004)

Vad vi har i rymden

• Solar Orbiter -- ESA-projekt för undersökning av solen på nära håll, uppsänt den 10 februari 2020. Vi har byggt delar av instrumentet RPW för att kunna studera solvindens elektriska fält nära dess källor.
• BepiColombo MMO -- en europeisk-japansk rymdsond till Merkurius, där vi byggt elektroniken till MEFISTO-instrumentet för mätning av elektriska fält. Uppsänd oktober 2018, framme i omloppsbana runt Merkurius 2026.
• 4 x MMS -- En NASA-flottilj om fyra rymdfarkoster, uppsända 13 mars 2015. Vi ansvarade för sensorytor och testutrustning till ett E-fält-instrument och utforskar nu plasmaprocesser i och runt jordens magnetosfär med MMS. Mer info om MMS på SwRI.
• 3 x Swarm -- tre ESA-satelliter som kartlägger jordens magnetfält, uppsända 22 november 2013. Vi bidrog med Langmuirprobsinstrumenten ombord, som vi nu använder för att undersöka jordens jonosfär.
• 4 x Cluster -- våra instrument ombord undersöker jordens magnetosfär från en europeisk (ESA) satelliteskader sedan sommaren 2000
  

• JUICE -- ESAs projekt Jupiter Icy Moons Explorer, som ska sändas upp 2022 och nå Jupiter 2030. Vi leder en grupp av europeiska, japanska och amerikanska institut i bygget av instrument för att utforska vågor, fält och plasma runt Jupiter och dess isiga månar.
• Comet Interceptor -- ESA-projekt till en komet så ny att den kanske inte ens har upptäckts när rymdfarkosten sänds upp 2028! Tillsammans med LPC2E i Orléans och ett antal andra europeiska forskargrupper bygger vi instrument som ska undersöka kometens plasmaomgivning.

• Cassini -- NASA-rymdfarkost, uppsänd 1997, som undersökte Saturnus och dess omgivningar 2004-2017, bland annat med vår "rymdväderstation" (Langmuirprob).
• Rosetta -- ESAs kometjägare, uppsänd 2004, undersökte kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko på nära håll, med hjälp av bland andra vårt instrument ombord, kontrollerad kraschlandning på kometen 30 september 2016.
• Smart-1 -- europeisk (ESA) månkretsare rymdfarkost med Langmuirprober tillverkade av oss, uppsänd 2003, kontrollerad kraschlandning på månen 3 september 2006.
  
• Astrid-2 -- den svenska mikrosatelliten (bara 29 kg) med vårt LINDA-instrument, 100 mil ovan jorden 1998-1999
• Freja -- svensk satellit som gjorde detaljerade mätningar av jordens näromgivning 1992-1996, bland annat med vårt våginstrument
  
• Viking -- Sveriges första satellit. Undersökte norrskensområdet och andra delar av jordens magnetosfär 1986-1987. Vi hade ett våginstrument ombord.
• Ett antal sondraketer under 60-, 70- och 80-talen
  

Vilka vi är

OBS: Denna sektion är föråldrad och inte längre underhållen fr.o.m 2024.

För senaste uppdaterade informationen, vänligen klicka vidare till vår kontaktsida på: https://www.irf.se/sv/kontakt/kontakt-uppsala/

• Mats André, professor -- ansvarig för Cluster EFW
• David Andrews, fil dr, docent -- forskare (Cassini, Mars)
• Jan Bergman, tekn dr -- JUICE
• Stephan Buchert, fil dr -- magnetosfär- och jonosfärfysik med radar och satelliter, Swarm
• Andrew Dimmock, PhD -- forskare (SolO, rymdväder)
• Niklas Edberg, PhD -- forskare (Comet Interceptor, Cassini, Rosetta)
  
• Anders Eriksson, fil dr -- forskare (Rosetta, Cluster)
• Daniel Graham, PhD -- forskare (MMS, Cluster)
• Yuri Khotyaintsev, fil dr, docent -- forskningsprogramchef
• Vanina Lanabere, PhD -- postdoc
• Michiko Morooka, PhD -- forskare (Cassini)
• Luca Sorriso-Valvo, PhD -- gästforskare (MMS, SolO)
• Erik Vigren, fil dr, docent -- forskare (Cassini, Rosetta)
• Jan-Erik Wahlund, fil dr, docent -- ansvarig för JUICE, Cassini RPWS-LP, BepiColombo
• Emiliya Yordanova, fil dr -- forskare (MMS, SolO, rymdväder)

• Ilona Benko, mjukvaruingenjör -- JUICE
• Martin Berglund, tekn dr, forskningsingenjör -- elektronik
• Vicki Cripps, forskningsingenjör -- kvalitetskontroll
• Jesper Fredriksson, forskningsingenjör -- analog elektronik
• Reine Gill, forskningsingenjör -- flygmjukvara och operationsplanering, ISDAT
• Erik Johansson, fil dr, forskningsingenjör -- datahantering
• Jan Karlsson, programmerare -- dataarkivering och datorsystem
• Björn Mårtensson, mjukvaruingenjör -- JUICE
• Thomas Nilsson, forskningsingenjör -- datahantering
• Dan Ohlsson, forskningsingenjör -- systemingenjör
• Walter Puccio, 1:e fo.ing. -- elektronik
• Farid Shiva, forskningsingenjör -- elektronikkonstruktion, datorstöd
  

• Jordi Boldu -- Solar Orbiter
• Konstantin Kim -- Titans jonosfär (Cassini)
• Ahmad Lalti -- kollisionsfria chocker (MMS)
• Louis Richard -- turbulens och plasmastrålfronter (MMS)
• Ida Svenningsson -- Elektronupphettning i turbulent rymdplasma (MMS, Cluster)

• Cornelia Ekvall [JUICE/JW], Detektion av oceanen under Europas istäcke
• Antti Kukkola [SolO/AJ], Normalvektorer för chockvågor i solvinden
• David Rodriguez Otero [Swarm/AE/SB/TN/FJ], Probbiassvep med Swarm LP
• Will Thompson [SpaceWeather/EY], CME-ankomsttider med EUHFORIA-modellen

https://space.irfu.se/index_sv.html
last modified on Wednesday, 05-Jun-2024 13:31:26 CEST