IRF Uppsala
...English
...Svenska
Rymdplasmafysik
...English
...Svenska
Rosetta (English)
...Home
...Mission
...Timeline
...Science
...LAP team
...RPC team
Rosetta (svenska)
...Hem
...Projektet
...Tidtabell
...Vetenskap
...LAP-gruppen
...RPC-gruppen
...Galleri
...Länkar
...Kontakt
Tech pages
Team pages (restricted)
|
| INSTITUTET FÖR RYMDFYSIK |
Forskningsprogrammet Rymdplasmafysik, UPPSALA |
 |
| Swedish Institute of Space Physics |
(59o50.272'N, 17o38.786'E) |
 |
Rosetta
är ett ambitiöst rymdprojekt för att jaga ifatt en komet,
följa den i dess bana i mer är en ett år och till och
med sätta ner en liten landare (och slutligen själva moderskeppet) på dess kärna.
Vår rymdväderstation ombord var aktiv från början till slut!
|
|
Till hemsidan för Rosetta LAP |
Rosetta LAP
Välkommen
till Rosetta
LAP
Vår
rymdväderstation till en komet
Rosetta och LAP i ett nötskal
Rosetta är en av den europeiska rymdorganisationen ESAs
rymdfarkoster, uppsänd 2004 för att fara till en komet. Vi
har byggt en "rymdväderstation", Langmuirprobsinstrumentet LAP,
för att undersöka kometens omgivning. På den
långa vägen till kometen, som nås först 2014, kan
vi göra mätningar i rymden mellan planeterna och dessutom i
jordens och Mars omgivningar när vi passerar dessa planeter.
Bilden nedan visar Rosetta i rymden. De stora blåaktiga
"vingarna" är paneler med solceller som ger elektricitet till alla
system ombord. De röda cirklarna visar var sensorerna till
vårt instrument LAP är monterade. En av de två
sensorerna, en så kallad Langmuirprob, visas förstorad i
bildens nederkant. Själva sensorn är en titansfär, 5 cm
i diameter, guldfärgad på grund av att ytan är
titannitrid.
Förutom vårt instrument från IRF i
Uppsala så bär Rosetta också en partikelmätare
från IRF i Kiruna. Dessutom är
kameran ombord försedd med filter från Spectrogon i Täby, och den
stora parabolantennen, som sköter all kommunikation till jorden,
är levererad av Saab Ericsson Space
i Göteborg, så Sverige är väl representerat
på Rosetta. Vi på IRF i Uppsala är
huvudansvariga för LAP, men även Alfvénlaboratoriet
vid KTH
i Stockholm, Finlands
meteorologiska institut i Helsingfors och Fysisk institutt vid Oslo
universitet har bidragit till arbetet. Huvudfinansiär är Rymdstyrelsen.
En Langmuirprob mäter den svaga elektriska ström som kan
flyta mellan proben och rymden. "Tomma rymden" är aldrig riktigt
tom: överallt finns en tunn gas av elektriskt laddade partiklar,
som kallas för rymdplasmat. Genom att mäta hur strömmen
till proben ändras när vi varierar spänningen mellan
proben och plasmat kan vi räkna ut egenskaper hos rymdplasmat,
till exempel täthet, temperatur och hur fort det flödar. Ur
detta kan vi också räkna fram trycket, så vi
mäter faktiskt vad alla väderstationer på jorden
gör: lufttryck, temperatur och vindhastighet, fast i rymdplasmat
snarare än i jordisk luft. Vi kan alltså kalla vårt
instrument en "rymdväderstation".
Rosettas
huvudmål är kometen 67
P/Churyomov-Gerasimenko. Människan har fascinerats av kometer
sedan urminnes tid, och genom Rosetta får vi möjlighet att
undersöka en på plats. Ett av skälen till att göra
så är att kometerna kan berätta en hel del om
solsystemets ursprung, eftersom de tros bestå av en sorts
överlivna råvaror från den tid då solsystemet
skapades. Planeterna är ordentligt "tillagade" vid hög
temperatur, så här på jorden är råvarorna
ordentligt omstöpta, men kometernas kärnor har legat i en
sorts kosmisk frysbox, så här hoppas vi kunna få se
råvarorna i det skick de ursprungligen var.
Rosetta med
sensorerna till "rymdväderstationen" från Institutet
för rymdfysik i Uppsala.
|
https://space.irfu.se/rosetta/index_sv.html
last modified on Tuesday, 29-Mar-2011 14:03:06 CEST
|